Författare: Sarah J. Maas
Serie: Throne of Glass #1
Antal sidor: 404
Språk: Engelska
Utgiven: Augusti 2012
Finns att köpa på Adlibris, CDON och Bokus.
Celaena Sardothien var den bästa lönnmördaren i landet fram tills hon blev tillfångatagen. Efter ett års slavarbete under hårda förhållanden i saltgruvor får hon ett erbjudande om frihet av kronprinsen. Om hon tjänar kungen som hans personliga förkämpe i fyra år, så kommer hon sedan bli en fri kvinna. Men innan hon kan göra det måste hon först göra sig förtjänt av det, genom att vinna en tävling för diverse olika brottslingar som har fått samma erbjudande som hon. Hon tror att det kommer bli enkelt, men när hennes motståndare blir brutalt mördade, en efter en, inser hon att det är någonting annat, mycket mörkare och mer ondskefullt, på gång i det kungliga palatset.
Vilken bok! Jag hade hört så många bra saker om Throne of Glass innan jag läste den och ändå var jag inte beredd på hur mycket jag skulle tycka om den. Det här är lätt en av de bästa böckerna jag har läst hittills i år och enligt i stort sett alla är både andra och tredje boken ännu bättre.
Först och främst, Sarah J. Maas är en väldigt skicklig författare, som har lyckats väva ihop en bra handling med intressanta karaktärer och dessutom en utmärkt värld. Erilea, som boken utspelar sig i, känns så genomtänkt och levande och det känns aldrig krystat eller tråkigt när Maas ger oss ny information om dess historia. Beskrivningarna är målande och jag har alltid en tydlig mental bild av hur allting ser ut.
Jag älskar verkligen huvudpersonen, Celaena. Jag vet att vissa har klagat på att hon är för barnslig, för arrogant och för narcissistisk, men jag gillar att hon har så bristfälliga personlighetsdrag. Ingen människa är perfekt, inte ens i böckernas värld. Men hon har även en mjukare och mer sårbar sida och det är alltid lika fantastiskt varje gång den skiner igenom. För att inte nämna att hon är helt bad-ass. Nämnde jag inte att hon var, och för den delen fortfarande är, den bästa lönnmördaren i landet?
Jag måste även säga att jag verkligen uppskattade Celaenas vänskap med Nehemia Ytger, en prinsessa från ett land i sydöstra Erilea. Jag tycker nämligen att vänskap mellan två tjejer eller kvinnor är ett alldeles för sällsynt fenomen, inte bara i böcker, utan även filmer och TV-serier, så varje gång jag hittar en blir jag överlycklig. För övrigt gillade jag Nehemia som karaktär också. Hon är intelligent och väldigt passionerad och tvekar aldrig inför att stå upp för vad hon tror på.
Den här boken innehåller även en kärlekstriangel och vanligtvis får sådana mig att vilja dunka huvudet i väggen, men hör och häpna; i den här boken gick den mig faktiskt inte det minsta på nerverna! Den tar sin tid att utvecklas, tar aldrig fokus ifrån storyn och känns just nu ganska så oförutsägbar, åtminstone i mina ögon. Dessutom gillar jag båda kärleksintressena, kronprinsen Dorian Havilliard och Chaol Westfall, kaptenen för det kungliga gardet. De är båda väldigt olika då Dorian är utåtriktad och frispråkig, medan Chaol är tillbakadragen och allvarlig. Jag har svårt att bestämma mig för vem jag föredrar Celaena med. I början gillade jag Dorian mer, men i slutet lutade jag mer åt Chaol. Så tro det eller ej, jag ser faktiskt fram emot att se vilken riktning som den här kärlekstriangeln kommer ta.
Det är måhända inte action rakt igenom i den här boken, även om det självfallet finns en del av den varan, men det är ändå saker och ting som händer. Jag blev aldrig uttråkad när jag läste, utan ville i stället hela tiden veta vad som skulle hända härnäst. Dels har vi tävlingen om vem som ska bli kungens förkämpe, dels har vi en mordgåta och dels har vi även intriger vid hovet. Spänningen ligger på en hög nivå i stort sett hela tiden, men det finns även lugnare ögonblick som ger både läsaren och karaktärerna tillfälle att hämta andan.
Mitt enda egentliga klagomål är nog att avslöjandet om personen som visar sig ligga bakom morden inte var särskilt överraskande. Det hade jag listat ut redan vid det första mordet. Men det finns andra, bättre genomförda twister, så det stör mig inte så mycket.
Allt som allt tyckte jag att det här var en fantastisk bok och alla som gillar fantasygenren borde läsa den.
9,5/10
